Livet

Jag är en sån som jojobantat i hela mitt liv. Att börja som tonåring med att tänka på sin vikt är rent galet, men tyvärr så vanligt.

Att sen inte komma ur denna oändliga cirkel är tragiskt. Ner 10 kg för att 2 år senare ha gått upp allt och lite till, på det igen och samma sak upprepas år ut och in.....

Till slut sa kroppen ifrån och vågen stod helt stilla vid senaste bantningsförsöket.

I april frågade en aktivt sportande vän mig om jag var sugen på att prova något helt nytt. "Förändra din kropp på bara 1 månad" jo, tjena! säkert det går då tänkte jag!?

Men sagt och taget så anmälde vi oss och körde igång.

Nyttig mat med mycket proteiner, lite kolhydrater, helt utan socker, alkohol och hård träning 1 tim varje dag. Så lekande lätt och kul med sällskap och mängder av pepp både från varandra och vår TP.

-15 cm i midjan och - 5 kg.

Äntligen den där kicken i baken som fick iväg mig till gymmet.

Månaden efter körde vi igång med en löparskola som gjorde att vår löpteknik blev bättre. Där kosten var den samma, nyttig och god mat lagad från grunden. Så mycket bättre har vi blivit och våra kroppar mår kanon. Jag har fått ben som slutar med lite avsmalnade vrister, vilket jag aldrig haft, inte ens som ung. "Låren i skorna" som jag så skämtsamt har uttrykt mig.

Nu är jag en sån som tröttnar fort på maten och tog mig en funderare i måndags förmiddag.

Jag älskar mat, matlagning, har kunskap/utbildning om näringslära och tycker det är skit kul med allt vad det innebär.

Nu har jag tagit mod till mig och kört igång en egen grej och ska se vad som händer med kroppen efter 1 månad.

Var och kollade vikt, bmi, fett, muskler och det visuella fettet och kommer att göra det igen efter 1 månad......

Fortsättning följer........